Handling:
I Förnuft och Känsla kretsar handlingen kring de två systrarna Elinors och Mariannes kärleksbesvär. Elinor representerar förnuftet, hon är sansad och förmår tygla sina varma känslor, medan Marianne är impulsiv ovh stundom låter sig föras bakom konventionernas råmärken. Det är, som alltid hos Jane Austen, familjelivet och dess behag och avigsidor som står i centrum. Med humor och ett milt satiriskt tonfall skildrar hon vardagen i en liten värld, där alla vet allt om alla och tillvaron är sammansatt av idel småsaker, som för de inblandade ändå tycks livsavgörande. 

Vad jag tyckte:
Till och börja med måste jag kommentera baksidestexten. På den låter det som om det är en romantisk bok med massor av kärlekstrassel men den är ju så mycket mer än det. Hur dessa systrar redan i början blir utdrivna från sitt hem när deras far dör, och tvingas hitta en liten stuga att bo i tillsammans med sin familj. Hur de går från att vara välborna damer till att få spara in på allt för att kunna klara sig någorlunda bra. Visst kärleksdelen finns där med, vilket jag tycker är riktigt intressant och alla karaktärer är så välskrivna, man lider med dem och man gläds med dem. På en del ställen skrattar man för i Austens värld, rikemansvärlden är synen på människors värde så skev, men samtidigt beundrar man de vackra skildringarna om ägendomar, respekt och förhållning människor emellan. Det finns ingenting som fattas Förnuft och Känsla. Den är absolut en ny favoritbok. 

Personligen älskade jag Mariannes historia. Allt hon går genom, och hur det sedan slutade. Måste jag lämna tillbaka denna guldklimp till biblioteket? Ack ja det måste jag nog. Suck.